Igår, efter lite reseplanering över kvällsmaten, gick vi upp på övervåningen och la oss på sängen för att kolla genom bilderna från dagen: Blomma, berg på avstånd, Jessica som tar kort på stranden, brandlarm… BRANDLARM!
Det tjöt otroligt högt och Jessica sprang ner för trapporna för att kolla köket, men där var allt okej. Jag öppnade skjutdörren och när vi tog oss ut stod våra grannar på rad. En man gallskrek (för att överrösta tjutet) att han och hans fru lagade mat och bad om ursäkt om och om igen. Vi tog det med ro, så länge det faktiskt inte brann eller någon var skadad, så hjälpte det inte om vi jagade upp oss.
Han kom till slut på att han hade nyckel till receptionen, så han kunde stänga av (de lånade tvättmaskinen, därav nyckelinnehavet). Hans fru såg helt förstörd ut och sa att detta var droppen, hon ville bara hem till Tyskland. De hade blivit av med allt när de hade parkerat sin husbil i The Caitlins, lite längre söderut 🙁.
När alla hade återgått till sitt och vi hade andats ut, gick vi ut på balkongen utanför sovrummet.
Där syntes en fantastisk stjärnhimmel som gnistrade mot den svarta bakgrunden. Om man tittar på en punkt en stund, vänjer sig ögat och man ser fler och fler objekt.
Rakt över våra huvuden och framåt var Vintergatan. Man känner sig liten! Jag måste ta med Miikka ut på fler turer med vårt teleskop när jag kommer hem. 🪐🔭
Vi steg upp tidigt och begav oss tillbaka till Koekohe Beach. Det var vi och en kvinna där som gick runt och fotograferade för fullt.
Kloten är olika stora, där de största är ca två meter i diameter och väger otroliga sju ton! Jag läste för ett tag sedan att de ursprungligen formades i sedimentet på havsbotten för ca 60 miljoner år sedan. De största stenblocken beräknas ha tagit 4-6 miljoner år för att nå sin nuvarande storlek.
Lämna ett svar