Veronica Onlajn

En av mina kreativa platser i livet =).

Tappar du en kniv, låt den falla

Jag och Miikka åkte upp till Norge för lite fjällvandring. Vi kom fram till vår hytte som vi hade hyrt, han började bädda och jag packade upp maten och skulle förbereda smörgåsar, eftersom vi ville ta en kort runda direkt.

Ur knivfodralet gled kockkniven ut, knivskaftet slog i en stolsrygg och föll sedan mot eggen ned mot golvet. Av ren instinkt så skulle jag fånga den och eggen borrade sig in vid  lillfingret, i vecket mellan fingret och handloven.

Jag blödde inte direkt utan såg bara ett hål och säger lugnt till Miikka att: ”Det här behöver nog sys.” Han förstod inte vad som hade hänt först där han stod och skakade täcket rätt i påslakanet. Han kom bort till mig och frågade om jag kunde böja på fingrarna och det gick bra – bortsett från fingertoppen.

Miikka satte förband på såret som hade börjat blöda och så gick vi över gatan till hyresvärden för att fråga var närmaste läkarmottagning fanns. Det var bara att åka 8 mil tillbaka igen.

Vi behövde inte vänta länge innan en läkare tog mot oss på mottagningen och han sa att han kunde sy eller tejpa. Blev det inte bättre tills jag kom hem till Sverige igen så fick jag uppsöka läkare. Miikka visste redan att böjsenan var av och jag hade mina aningar om detta också såklart. Jag fick tejp på såret och trots att Miikka ställde frågan flera gånger om jag ville åka hem till Göteborg, så ville jag stanna för att gå på tur.

Det dunkade i handen så fort jag ansträngde mig lite, det var ändå skönt att få röra ordentligt på sig. Det är så otroligt fint uppe i kalfjällen! =)

Omgivningarna i närheten av Holmevatnet i Rogaland, Norge.

Avskuren
Väl hemma så fick jag en remiss till Sahlgrenska och där konstaterades det jag redan visste, att böjsenan hade skurits av och att en operation var nödvändig.

Kirurgen befarade att den nedre delen av senan hade smitit ner till handloven, men sköterskan kunde, tack och lov, trycka upp den! Hon måste ha varit väldigt hårdhänt för jag hade så ont just över handflatan när bedövningen hade släppt. Hade hennes envishet inte gett resultat hade de fått öppna mitt gamla operationsärr från karpaltunnelsyndromet.

Bilden tog jag på sjukhuset efter att gipset hade stelnat. Sex veckor med gips och träningsanordning och tolv veckors sjukskrivning =(. Med jämna mellanrum ska jag lossa på ringen nedtill, sträcka på mina stela fingrar och sen slappna av och dra ner dem med gummibanden igen. På morgonen är det ett helsike…

Sjukgymnastik på Sahlgrenska gäller och det är lite lustigt ändå:
Miikka kapade sin böjsena på samma hand och finger flera år tidigare. Nu visade det sig att det är samma sjukgymnast jag träffar och hon blev mäkta förvånad över att två personer i samma hushåll råkar ut för detta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *